01 november 2009
Looking at you makes it harder
Jag behövde ett avslut. Ett sista samtal med dig, för att kunna gå vidare. Allt känns så mycket bättre nu när luften är rensad. Jag känner mig så lättad och fri. Jag gick och höll inne alla tankar och känslor. Jag kan äntligen andas ut. Stenen i magen har äntligen släppt. Jag kommer alltid att ha känslor för dig, jag kommer alltid finnas där för dig om det är något. Nu kan jag äntligen börja leva normalt igen. Kan fungera som innan...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar