Idag när jag var på väg till skolan, trillade en gammal tant framför mig. Jag kunde inte hålla mig för skratt. Hon ville ha hjälp upp, men jag kunde inte röra mig, kunde bara skratta. När en kille hjälpt tanten upp kollade hon argt på mig, jag stod fortfarande och skrattade. När tanten gått kände jag mig jättedum. Hoppas hon inte bröt något.
På mitt jobb jobbar det en finsk kille, jag skulle skoja lite med honom. Jag lekte att jag pratade finska och frågade om han hade finska pinnar i fickan. Han bara kollade på mig och vände sig om. Trevlig arbetskollega. Jag sa till min chef att jag skulle ringa ett samtal åt honom, tror ni inte att jag ringer SOS alarm? Sen ringde jag upp till Stockholm, dem sa att de inte förstod vad jag sa. Jag blev arg och skrek. De sa sen att de bara skojade. Det var riktigt pinsamt. Jag och jobb går inte ihop. Jag tog bussen till Centralen, på bussen fanns det en konstig man. Han gick runt till alla och ville prata. Jag förstod inte vad han sa. Han bara mumlade. Eftersom han hade pratat med alla andra på bussen, var jag också tvungen. Men jag hade så svårt att förstå honom. Jag bara skrattade och sa: Vafan säger du? Jag förstår inte, du får ta det på svenska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar